onsdag 10 mars 2010

Hur tänker vissa läkare???


Lilla Wilda kämpar fortfarande vidare. Igår var en bra dag med väldigt lite syrgas och inte så mycket magont. Hon var vaken i flera timmar sammanlagt och "tittade". FIck till och med se ett fint litet blått öga. Vilken lycka!!!
I måndags kom vi hem efter en natt på sjukhuset för att kunna få rätt medicin då Wilda har så ont i magen och slutar med att hela hon lägger av. 3 gånger har vi fått återuppliva vår lilla dotter. Det är inte humant. Man ska inte behöva hamna i den situationen en gång som förälder allra minst 3 gånger.
Iallfall så kunde vi få reda på att hennes tarmar i stort sett inte kan jobba alls själva vilket gör att vi med hjälp av tarmsonder får hjälpa henne att tömma magen.
När Wilda i söndags fick ont i magen och försökte bajsa så slutade hon andas...Massimon larmade och vi såg hur saturationen och pulsen gick neråt. Vi ruggade hennes livlösa kropp samtidigt som vi gav henne syrgas. Ingen respons.......Vi kopplade från massimon då vi inte ville höra larmet och inte ville se siffrorna gå mot noll. Paniken börjar närma sig...skräcken..Snälla lilla älskade vän. Inte än. Inte på detta sätt. Gav henne hjärtmassage och mun mot mun...Så till slut...efter något som verkade en evighet. När vi nästan hade gett upp så tog hon ett djupt andetag..sen ett till......
Vår Ängel var fortfarande med oss!

En av läkarna på Neo i Helsingborg tyckte inte att vi skulle återuppliva vår lilla dotter. Tyckte vi kunde väl ge henne andningsdeprimerande smärtstillande som Morfin.
Vadå inte återuppliva? Skulle vi låta henne dö bara för att hon försöker bajsa??? I helvete heller. Vad ger dig rätten att bestämma över vår dotters liv? Hon är ett liv...

Vi har oavsett bestämt oss för att med Stesolid lugna vår dotter när hon har ont. När hon nästa gång slutar andas kommer vi att hjälpa henne med syrgas, stimulering, närhet och massor med kärlek. Men vi kommer inte göra hjärt och lungräddning igen.


Tack än en gång ALLA som tänker på oss. Det är en ofattbar situation vi lever i och allt stöd hjälper oss verkligen.
Med WIlda har kommit mycket gott och vi har lärt oss massor. Vad som är viktigt- Vi har även lärt oss vilka som finns där för oss när det verkligen gäller. Vissa människor som man absolut inte trodde har man förlorat i denna resan men det är deras förlust. Jag kommer dock tyvärr aldrig kunna förlåta.

Igår tänkte jag på att vi inte har en enda bild med WIlda som är "glad". ALla är bara ledsna på bilderna. Så idag ska vi ta många nya fina, lyckliga bilder. FÖr allt med WIlda är inte ledsamt. Hon skänker oss mycket glädje och det är det som ska synas på bilderna tillsammans med all den kärlek som hon ger och vi känner. ;-D

13 kommentarer:

Linda Knäred sa...

Det blev ett kort samtal Pilla ,men jag tänker på er.

Många kramar
Knäred

Madelene sa...

lilla Wilda, ni finns ständigt i mina tankar nu. Så ledsamt, så ledsamt.

Visst mister man människor på vägen i en sån här situation, det har vi med gjort. Men om man inte kan finnas där i motgång behöver jag dem inte heller i medgång.

Love skickar lite styrka till Wilda.

Många kramar

Anonym sa...

Hej.
Såg dig på familjeliv och länkade vidare och hamnade här.
Oj oj vad säger man. Beklagar såå att er minsta dotter är så sjuk! Hoppas hoppas hoppas ni får ha henne hos er.
Och snälla, hälsa din stora tjejja att hon är jättefin!! Och vilken fin dikt hon skrev till lilla Wilda. Blir så ledsen när jag läser att så mycket drabbar samma familj på en gång.
(missförstå mig rätt)
Håller tummar och tår för att det ska gå bra för er!
Ni verkar vara fantastiska människor!!

Stor kram från en mamma som önskar hon kunde göra nåt för er!
//Sofie

Anonym sa...

Hej Hej Pernilla med fam! De finns inga ord som kommer att hjälpa men jag tänker på er hela tiden !! Så starka ni är !!! Framförallt Wilda som kämpar varje sekund!
Jag foljer er blog. O jag hoppas varje gång jag klickar in på FB eller här att ni har skrivit. För då vet man att Wilda mår " bra"
Tänker på er
Många kramar

Anonym sa...

Vi försöker skicka mycke styrka och kärlek till er!
Från en familj som vet hur det känns här borta i Finland.

H. Malin och Tindra (trisomi 13)

Anonym sa...

Har tänkt så mycket på er de sista dagarna... funderar på om lillskatten fortfarande är hos er. Förstår verkligen att det är svårt att låta henne "försvinna"... att inte ge henne det som kanske krävs för att få henne att andas igen... att få ha henne hos sig några timmar/dagar till.

Tycker det låter bra med att ta "glada" kort. Det är ju kort som bevarar minnena bäst, framför allt för syskonen, och bearbetningen efter det att Wilda tagit sina sista andetag...

*styrkekramar* från Elin Björk

jonna sa...

Vilken fin bild på er prinsessa!
Jag beundrar er styrka!
Tänker på er massor! kramar!

Anonym sa...

kramar och styrka massvis till er alla

önskar Noah ängelns mamma från Finland

Ellinore sa...

Vilken söt lite flika med ett väldigt vackert namm. Min 5-åriga dotter heter oxå Wilda. Jag kan inte tänka mig allt jobbigt ni får vara med om, livet är inte rättvist :-( många kramar till er!

Anonym sa...

Hej på er.
Pernilla och Jesper, först tänkte jag säga att jag beundrar att de beslut ni tar och den kamp ni för. För det andra så är jag så tacksam att jag kan följa er vardag på så långt avstånd, det gör att man kan ändå känna sig delaktig i er vardag fast man inte är där.
Ser fram emot att få se de nya bilderna :)
Stor KRAM till stora familjen.

Anonym sa...

Glömde visst säga att det var stora kramar från syster yster-faster Helen.

Felicia sa...

Hon är så söt på den bilden! Men hon är såklart söt på alla bilder :)
vår lilla ängel...

Anonym sa...

Beundrar er styrka fast jag vet att ni inte har något alternativ kramar i mängder