Man skulle tro att mamma är gravid igen eftersom hon lyckades lukta sig till att Wilda hade urinvägsinfektion. Iallafall så nosades det första gången i lördags, dagen efter att vi kom hem från CFM undersökningen.
När hemsjukvården skulle komma igår så hade vi bett dem att ta med utrustning för att kolla Wildas urin. Nitrit och leukocyter (vita blodkroppar) i urinen, Agneta ringde till avdelningen och rapporterade fyndet. Doktor sa inte bra, bäst ni kommer in och lämnar ytterligare prover. OK, ringa barnvakt (tack far) för kvällen och sedan fixa hans avlösning idag (tack mor) om vi skulle behöva stanna.
Sedan var det bara att packa in sig i den rymliga Jettan. Barnstol, Wilda, mamma, syrgas, matdropp, saturationsövervakning och lite småprylar skulle allt få plats bakom mig. Vår bil är inte anpassad för detta.... Slutade med att mamma satt med Wilda i famnen, obältad, medan vi sakta och osäkert tog oss i halv storm till sjukhuset.
Sedan skulle man göra urinblåspunktion på Wilda. Man sticker helt enkelt en nål rakt in i magen ovanför bäckenbenet och suger ut urin direkt från blåsan. Första gången hade man inte sagt till Wilda att hålla sig, så hon hade kissat ut allt i blöjan. Så då väntar man en dryg timme och sticker in en nål till i magen på stackaren. Avslutningsvis så tog man blodprov från hennes hand.
Summa summarum. Dr. Joakim Wille fick ut lite urin. CRP (C Reaktivt Protein) provet visade 0,6 - det minsta resultat Dr Wille sett. Urinvägsinfektion var svaret och det hade inte gått upp i njurarna. Därefter stannade vi över natten eftersom det blivit lite sent. Sedan samma projekt att komma hem, men nu fick Wilda sitta med mamma i framsätet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar