måndag 31 maj 2010

Till min älskade Nicholas



Vill tillägna detta inlägg till min äldsta son Nicholas. Han bor hos sin pappa i Laholm och är bara hos oss varannan helg smat på lov.
Det är han som fått ta mest "stryk" sedan Felicia blev sjuk och ännu mer sedan Wilda föddes. De få dagar han är här finns det ingen möjlighet till egentid med honom. Det är otroligt jobbigt för mig som mamma att inte kunna tillgodose de behov han har. Han behöver sin mamma. Någon att prata med på riktigt. Utan att bli avbrutna av larmande eller sondmatning...Kunna gå ut en runda etc. Men vi kan inte och det känns jättetufft för mig.
Vet att du Nicholas förstår men vet oxå att du så gärna vill. Att du många ggr förbannar Felicias sjukdom och ibland önskar att Wilda inte fanns. Det är inget fel i det. Jag förstår varför och du har rätt att känna så.
Men jag hoppas att du förstår att vi älskar dig. Att vi finns här för dig även om vi har fullt upp med Wilda. Att du inte är mindre värd än alla dina syskon som bor här på heltid. Att detta är ditt hem exakt lika mycket som deras......Det går inte en timme utan att du finns i mina tankar. Jag saknar dig så oerhört när du inte är här. Och dina småsyskon vill bara att du ska komma hit........Du är älskad och saknad.

Jag är oerhört stolt över dig. Aldrig klagar du. Aldrig, gnäller eller ställer du krav. Du hjälper till, sköter skolan exemplariskt. Aldrig har du ställt till det för dig. Du är den bästa vännen någon kan ha....så dina kompisar kan skatta sig lyckliga.

Men snälla du-Du FÅR göra fel. Du får ifrågasätta. Du har rätt att känna, tycka och tänka. Var inte alla till lags alltid...skrik, gråt, förbanna......Gå inte undan. Be om hjälp. Våga!!!!

Vi älskar dig och du är inte glömd..du har bara fått stå undan. Olyckligt och oönskat men ett faktum.

Vill bara att du ska förstå att Vi älskar dig för den du är.

/Mamma

4 kommentarer:

Felicia sa...

Förlåt Nicholas <3

Anonym sa...

Men Felicia, be inte om ursäkt det är inte ditt fel.. det är en sjukdom som är jobbig och svår för alla inblandade. Har skrivit innan att du är otroligt fin tjej! Försök försök ta in! Har inte haft sjukdomen men påväg mot den i min ungdom.
Kram till dig! Och resten av familjen också!
Sofie

Anonym sa...

Tack mamma för de fina orden och jag fattar ju och vill ju hemskt gärna att vi ska ge så mycket tid som möjligt för Wilda nu och jag förstår.

Kram älskar dig

Nicholas

Anonym sa...

Jag e så stolt över dig min dotter, allt detta ni går igenom kan ingen förstå som inte själv ser det, dessa andra kommentarer av empatilöshet, känslolösa, behöver ni inte lyssna på, vi som vet och känner er vet att det är bara skitsnack. Och att ni älskar alla barnen kan jag intyga är det inget tvivel om,så jag vill bara säga det igen jag är otroligt glad att barnen har dig som mamma. Älskar dig. Mamma